....

Blev inget Italien.. känns okej efter alla omständigheter.
Är nu i Örebro och sitter och vakar vid mormors sida.. Det är konstigt hur ens liv kan ändras så snabbt som sagt.
Just nu känns ingenting viktigt, man bara lever för varje minut och inget annat.. ingen planering finns överhuvudtaget. Klarar inte det just nu.
när vi fick beskedet utav läkaren igår att det inte finns någonting att göra.. Då frågade mamma frågade mig om jag ville åka någonstans men det enda jag kände var att jag ville inte vara på sjukhuset, inte hemma, inte Italien.. rättare sagt ingenstans.. ville bara försvinna från jorden ett tag men så fungerar det ju inte heller..